Lite musik

Tyvärr uppdelad i 2 delar, men en trevlig liten låt.

På Safari i Jättesmaskens

Bara en kort kommentar angående ngt jag läste på SVD. Jag blev, monst sagt, en aning förvånad. Läste om det hela, och utbrast i mitt inre: Vaaah?

Jag citerar artikeln:

– Vi har reserverat oss mot den extra utdelningen och mot de effektiviseringar som de anser sig behöva göra, vi tycker att de saknar grund, säger han.

SEKO tycker inte att Telia Soneras styrelse har tagit sitt ansvar, och menar att det ligger kortsiktiga intressen bakom besparingarna.

– Hyenorna vill ha mat, de stora aktieägarna och riskkapitalisterna kräver att de ska visa upp något tjusigt, man ser inte till företagets bästa utan till ett kortsiktigt utfall.

– Vi har aldrig varit främmande för att effektivisera verksamheten, men det behövs inga stora löpsedlar för att göra det. Nu oroar vi minst 16000 människor i Sverige och Finland, varav de flesta inte alls borde vara oroade, säger Elof Isaksson.

Människan är helt ute och cylkar. De han kallar för Hyenor äger ju företaget. Det säger ju även Elof själv när han kallar dem för aktieägare. De har alltså rätt att göra som de behagar med sin egendom. Svårare än så är det inte.
Är det inte snarare så att de som kräver, av de rättmätiga ägarna, att dessa skall avstå från rätten till sin egendom till förmån för andra är de verkliga Hyenorna?
Lever den gode Elof i uppochnervända världen… jättesmaskens?

Dagens Luch

Glada i hågen begav sig undertecknad med ett antal arbetskamrater, via tuben, till Gamla Stan och Lilla Karachi i hopp om att inmundiga lunch.
Vi närde en liten förhoppning om att syndikalisterna fortfarande skulle befinna sig i faggorna, men den förhoppningen kom tyvärr på skam.

Syndikalisterna lyste med sin frånvaro. Kanske har de blåst av det hela (läs badwill), kanske hade de ej gått upp ännu, eller så hade de ej kommit hem från skolan än.
Oavsett anledning så var de inte där.

Många andra var dock där. Restaurangen var i det närmaste full, så man kan konstatera att syndikalisternas lilla aktion inte fungerade speciellt bra.

Matmässigt då?
Jo, det smakade riktigt bra, och det var samtidigt billigt. 65kr för lunch, och då ingick också Nannbröd, vilket man annars ofta behöver köpa till.

Så på det hela var det en lyckad lunch.

Intressant förslag angående sjukersättningen

Då det nuvarande sjukersättningssystemet inte uppmuntrar till försök att åter börja arbeta måste undertecknad tillstå att det nya förslaget från Cristina Husmark Pehrsson är intressant.
Då man enligt detta skall kunna jobba utan att förlora sin ersättning kan den som vill tillbaka till arbetsmarknaden göra ett allvarligt försök utan att riskera något. Detta måste ses som positivt, då man ofta fått göra hur människor inte vågat försöka av rädsla att förlora den inkomst de har.
Detta kan faktiskt vara ett bra verktyg för att få människor tillbaka till arbetslivet.

Riktigt positivt med förslaget är också att man minskar bördan på arbetsgivarna:

Om arbetsinkomsten uppgår till mer än fribeloppet ska sjukersättningen minskas med hälften av den del av arbetsinkomsten som överstiger fribeloppet. En person med hel sjukersättning på 100.000 kronor och arbetsinkomst på 100.000 kronor kommer därmed att få behålla 70.500 kronor av sin sjukersättning. Sjukersättningen och arbetsinkomsten ska dock aldrig sammanlagt kunna uppgå till mer än åtta prisbasbelopp, eller 328.000 kronor, om året. Tanken är att alla som omfattas av möjligheten att arbeta och har en samlad inkomst lägre än åtta prisbasbelopp ska få behålla minst 30 procent av en inkomstökning efter skatt.

Rent spontant uppfattar jag detta som ett bra försök att komma tillrätta med långtidssjukskrivningar, och om detta visar sig framgångsrikt kanske vi får se liknande förslag inom andra områden:

Det innebär att den som prövar att arbeta eller arbetar mer än tidigare får behålla 25 procent av sin sjukersättning under ett år. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare förslag när det gäller ungdomar med aktivitetsersättning.

Ett intressant förslag, som sagt. Speciellt då det riktas mot att få bort folk från bidragsberoende.

Ersättningsinlägg

Egentligen skulle detta ha varit ett ytterst intressant och läsvärt inlägg om ngt dumt jag läste på DN (online, därav på istället för i), men jag gick och tränade fotboll istället, så ni får hålla tillgodo med detta:

Del Ett

Del Två

Del Tre

Köttprotektionism

Som bekant har EU i sann protektionistisk anda lyckats trycka igenom ett importstopp för Brasiliansk kött med motiveringen att Brasiliens kontroll inte är tillräcklig. Detta i sin tur leder till höja priser, och man behöver inte vara speciellt konspiratoriskt lagd för att inse att detta endast handlar om en form av skydd för europeiska bönder som inte klarar konkurrensen.

Vad är det för djävla fel på våra (ja,alla länders antagligen) EU parlamentariker? Man ofta om att sänka fattigdomen i världen, och man vet att bidrag inte fungerar. Samtidigt vet man att frihandel faktiskt kan öka välståndet samt att EU’s jordbrukspolitik är starkt ansvarig för att Afrika inte lyckas ta sig ur sin fattigdom. Johan Norberg har också konstaterat att denna protektionism inte heller gynnar oss Européer föga förvånande kanske då priserna stiger, utan endast särintressen.

Här är public choice-teorier mer användbara i sin beskrivning av hur smala särintressen och påtryckargrupper kan ta politiken som gisslan till förfång för både rika och fattiga. Det handlar till exempel om det jordbruksindustriella komplex som styr över våra resurser till egna heliga kor. Om vi någon gång får bukt med den traditionella protektionismen kan vi räkna med att de tvingar fram benhårda försiktighetsprinciper, restriktioner mot genteknik och krav på sociala klausuler i handelsavtal för att fortsatt hålla u-länderna utanför.

Huruvida EUs centralisering också föder korruption och såtillvida underlättar för särintressen att få igenom galenskaper kan diskuteras, men det sägs ofta att stora centraliserade regeringar lätt föder korruption. Jag överlåter till andra att belägga detta, men tar upp det då det kan vara av intresse.

Åter till ämnet.
Det tycks som vissa menar, precis som Norberg skrev, att köttstoppet är resultatet av lobbying från just en påtryckningsgrupp:

På Slakthusområdet intill Globen i Stockholm verkar alla rörande överens: det är irländska bönder som lobbat fram ett stopp för import av billigt, brasilianskt kött.

LRF tror dock inte på detta. Kanske för att man själva är en intresseorganisation:

Och teorierna om bondelobbying tror man inte på. LRF anser det bevisat att brasilianska myndigheter tummat på kvaliteten.

- Vi vet från den rapport som EU-kommissionen kom med i mars att det finns allvarliga brister i den brasilianska livsmedelskontrollen. Den typen av brister skulle aldrig godkännas i EU, säger Göran Olsson, chef för LRF:s kontor i Bryssel.

Säga vad man vill om det hela… men det är åt helvete.

Inspelat

Lyckades spela in gårdagens Friedman dokumentär. Såg lite imorse innnan jobbet, och än så länge vill jag påstå att den är intressant. Förhoppningsvis är resten också bra.

Religiös galenskap

Den upprörda kristdemorat som ‘rasar’ mot utställningen ‘A History of Sex’ är utan tvekan ute på farlig mark när han anser att politiker skall kunna avgöra vilken konst som visas.

Speciellt synen på sexualitet är viktig att utmana då denna ofta är djupt rotad i destruktiva religösa värderingar vilket i längden gör att man även utmanar religionen. Vilket behövs.
För övrigt är det intressant att se hur kristna inte är ett dugg bättre än andra religiösa. Man skiter fullständigt i yttrandefriheten om det som uttrycks inte faller en i smaken.

Däremot har han faktiskt rätt i en sak: Skattemedel skall inte gå till att finansiera konst. I någon form. Allt kulturstöd borde slopas.

Litelite bloggkoma

Jag är medveten om att jag fallit i någon form av bloggkoma, men hoppas kunna skriva mer inom en snar framtid. Dock tornar myket övertid upp sig, så det är mycket möjligt att det fortsätter vara torftigt med inläggen ett tag.
Men jag skall försöka ta mig i kragen.

Så talade… jag.

En aning förvånad blev jag, då jag insåg att en utmaning, från blogge väntade mig efter dagens förvärvsarbete. Än mer förvånad blev jag av den bibliska tyngd utmaningen förkunnades med.

Så jag ämnar nu, i skuggan av det än, av blogges inlägg, skälvande Sinai, förkunna mina sanningar.

§1. Jag är egocentrerad. Inte vansinnigt egocentrerad, jag ser inte alla andra människor som värdelösa, och mig som den självklare härskaren. Jag tycker nog lite för mycket om att prata om mig själv, är lite för förtjust att framhäva mina bedrifter, och kanske sätter jag lite för ofta mig själv i främsta rummet. Men å andra sidan, detta kan ju också bero på att jag helt enkelt finner mig själv intressant, tycker att jag gjort något bra, och vill göra saker jag gillar.

§2. Jag pratar ofta för mycket när jag dricker och kan bli riktigt dryg. Inte gå runt och skrika fitta-dryg, utan snarare bara skitdumdryg. Jag ska prata politik, diskutera både det ena och det andra politiskt laddade, detta trots att jag är för full för att kunna formulera ett enda korrekt argument. Detta händer inte alltid, men ibland. Lagom ofta för att det skall vara värt att ta upp.

§3. Jag är helt otroligt dålig på att få saker gjorda om ingen annan om och om igen uppmanar mig till det (Vilket jag naturligtvis också blir sur av). Det är inte sällan jag har nästan helt slut på rena underkläder och säger att jag skall ta en tvättid, varpå dagarna går allt medan jag säger samma sak om och om igen. Med ett par underkläder kvar inser jag att ‘nu är det kört’, och säger att jag skall gå och köpa rena underkläder. Men inte heller detta händer. Detta gäller precis allting, jag har haft för avsikt att förnya min prenumeration på Scientific American, och haft lappen på skrivbordet i 3månader, men det blev aldrig av, och nu är det försent.
Det ställer till ganska många problem.

§4. Jag är helt immun mot städning. Jag behöver inte städa för att må bra, och kan leva i skit och smuts utan att alls må dåligt av det. Tvärtom, eftersom jag inte behöver städa. Som tur är har jag en flickvän med ett otroligt städ- och kontrollbehov. Så jag håller mig bara ur vägen.

§5. Jag är omåttligt förtjust i fotboll. Jag tittar så ofta jag kan på matcher, och följer slaviskt svenska landslaget. Är också ganska förtjust i bajen, men eftersom jag aldrig får något gjort kommer jag dock sällan iväg på några bajen (eller Sverige)matcher, utan dessa ser jag endast om det går på tv, och om det går på 4an, för jag är lite för snål för betaltv (overheadkostnad). För övrigt spelar jag själv fotboll i de lägre divisionerna, och spelar ofta FootballManager på min lediga tid. Samt diskuterar detta som om det vore verklighet.

§6. Jag har ett ganska jämnt humör. Blir ytterst sällan arg, och höjer inte ofta rösten. Gör jag detta så är det generellt sett inte för att jag tappar humöret utan endast för att göra en markering (jag skäms ofta lite efteråt). Å andra sidan är jag sällan speciellt jätteglad heller, utan jag möter det mesta med jämnmod.

§7. Jag tycker om mig själv och hur jag ser ut. Ganska mycket faktiskt. Det är underligt dock att andra har så svårt att erkänna detta mänskliga superlativ jag kallar mig själv.
………………
….faktiskt….

Några 7 bloggar att utmana vidare har jag svårt att finna, men jag har iaf en och skulle gärna se liknande självinsikt från drummeldryg.