Narquoticum, en kort reflektion om droger.


I sken av en post på Moderskeppet vill jag öppet fundera lite kring just konceptet, begreppet och företeelsen droger. Debatten, eller kanske ordvalet i debatten, vill ofta ge sken av (medvetet eller ej) att droger är något av naturen ont.
Det är, naturligtvis, skitsnack. Det finns inget som är av naturen ont eller gott. Naturligtvis kan man hävda att det finns onda och goda saker, att droger är av naturen ondskefulla, och att enhörningar är av naturen goda, men för att kunna hålla en sansad debatt slår jag helt enkelt fast att ingenting är av naturen ont eller gott.

Låt oss böja med terminologin innan vi går vidare, så att alla är på samma blad:
Vad jag menar när jag skriver droger i detta inlägg är: rekreationella substanser som brukas i syfte att förhöja det personliga välbefinnandet.

Om droger då inte är av naturen onda, varför är de dåliga? Jag vågar påstå att de anses som dåliga med anledning av deras upplevda skadeverkningar mot individ och samhälle. Droger, båda lagliga och olagliga och vissa mer än andra, påverkar båda individ och samhälle. I slutändan kostar de generellt sett pengar för samhället, även om en individ kan må bra av det. Alltså, kostnaden i pengar finns där, men påverkan för individer varierar. För vissa kan droger vara något helt och hållet positivt.

Trafikolyckor kostar också. Både pengar och människoliv såväl som lidande. Ändå vill ingen, förutom Miljöpartiet kanske men av andra skäl, förbjuda bilar och trafik. Man vill istället göra bilar och vägar säkrare så att vi kan uppnå välbefinnande genom att besöka vänner och bekanta (åka på semester osvosv…) och inte riskera att dö på kuppen.
Visst , man kan argumentera att det är just droger som tex alkohol som orsakar trafikolyckor, men ingen vill förbjuda alkohol (förutom IOGNTO och dylikt) för det, man vill istället införa säkra skydd mot rattonykterhet som alkolås. Man lagstiftar också mot att köra bil alkoholpåverkad, istället för att lagstifta mot att vara alkoholpåverkad i över huvud taget. Det verkar väl vettigt.

Inom trafiken försöker man alltså minimera antalet olyckor och därmed minska trafikens skadeverkningar.
Vad gäller droger försöker man förbjuda allt och därmed ökar man drogernas skadeverkningar. Man öppnar för orena produkter, ger pengar till organiserad brottslighet, och ökar sjukdomsspridning. Till råga på allt ger det inga pengar till stadskassan att använda till skademinimering.

Vi kommer aldrig, utan de avrättningar som nämns i Moderskeppet, kunna hindra människor från att söka njutning, avslappning och en stunds befrielse från vardagen. Tror man det överskattar man endera sin egen förmåga till övertalning grovt eller underskattar människans vilja att uppnå nämnda saker.
Om man kan få in pengar till staten, skulle inte dessa pengar kunna användas till skademinimering? Eller kanske räcker det med en besparing, om man slipper använda polisen för att gripa människor för personligt innehav, kanske skulle polisena kunna ge sig efter riktiga brottslingar, och domstolarna slippas belastas av det.

notera att jag med avsikt avstått argumentation om rätten till sin egen kropp, och spånat i andra riktningar

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: