Besynnerligt


På SVD brännpunkt finner jag en besynnerlig artikel (artikel är nog fel benämning, det är väl snarare ett debattinlägg) angående fri marknad och litteratur.
Det är författaren Ulf Eriksson som skrivit detta, och jag måste säga att jag förvånas av hans resonemang.

Eriksson ställer ett par frågor riktade till Holstein, frågor vilka jag tolkar Eriksson anser bör ställas till alla som delar Holsteins perspektiv, varför jag ämnar svara. Efter bästa förmåga. Notera att jag inte svarar åt Holstein eller ens vet till 100% vad vederbörande menat med sina utsagor. Jag svarar utefter vad jag menat om utsagorna varit mina.

”Kultureliten” har dock begått ett misstag när man raljerat över Staël von Holsteins bristande erfarenheter. Istället bör man ta hans hållning på allvar och rikta några enkla frågor till honom.

Vad menar han närmare bestämt med att kulturen bör bli ”en mer integrerad del i entreprenörskapet och företagandet och tvärtom”?

Man måste sluta se kulturproducenter enbart som kulturproducenter. Precis som för alla andra som vill livnära sig på något måste man göra så genom att sälja sin produkt, inte via kulturstöd. Konstnärer blir entrepenörer. Detta är fullt logiskt. Om man inte kan livnära sig på det på en fri marknad är det en hobby, inget mer.

I vilken bemärkelse är det idag innovativt att säga att alla poeter borde lägga upp sig på nätet eftersom det ter sig önskvärt ur ett ”kostnads-, logistik-, distributions- och effektivitetsperspektiv”?

Naturligtvis bör detta vara upp till varje näringsidkare, men det verkar vettigt om man vill nå en så stor publik som möjligt med sin produkt. Precis som många små band lägger upp sina alster på youtube och dylikt.

Jag gissar att han har en husgud: optimeringen. I varje led vill han att resursanvändningen ska bli optimal, trögheten och spillet minimala. I förstone kan det verka vettigt: man går till biblioteket för att söka information, eller hur?, och om den informationen finns på nätet kan man ju lika gärna söka den där, och då framstår med ens biblioteket som en onödig byggnad. Riv!

Det är fel tänkesätt från början. För det är också ofta så att jag söker ­information för att få anledning att gå till biblioteket. Förhållandet mellan mål och medel är inte alltid entydigt.

Kostnadseffektivisering och optimering är viktigt för alla näringsidkare. naturligtvis för varje entrepenör själv bestämma vad han eller hon vill göra, men troligen blir det lättare för dem att konkurrera om de också optimerar.

Anledningen till att någon går till biblioteker är inte viktig, kommer folk dit så gör de. Om inte så är det läge att lägga ned det, ty det finns ingen som helst anledning till att alla svenskar skall betala för bibliotek, bara för att herr Eriksson tycker om dem.

Det finns också annat i Erikssons artikel jag finner värt att bemöta.

Det författarna gör faller delvis ­under en annan värdebildnings­process än den marknadsekonomiska. Det kan räcka att påminna om att litteraturen har en okänd adressat, till skillnad mot andra budskap i samhället som så gott som alltid riktas till genomanalyserade målgrupper. Staël von Holstein skriver i Expressenartikeln: ”Jag vill att marknaden ska råda, för marknaden är vi.”

Men hans ”vi” är för litet.

Marknaden har att hejda sig inför en rad värden som inte kan mätas och som måste försvaras utifrån andra argument. Ett sådant omätbart värde är för den delen Staël von Holsteins eget engagemang för friheten.

Eh, nu blir jag lite förvirrad. Omätbara värden?
Det ligger i ett värdes natur att vara mätbart. Annars är det inget värde. Frihet kan anses vara mätbart i frånvaro av förtryck. Också frihetens fördelar är mätbara i grad av högre välstånd. Men frihet i sig kan nog ej anses vara ett värde, snarare ett tillstånd.

Men låt oss anta att dessa värden ej är mätbara. Är det då vettigt att fatta några beslut baserat på dem? Naturligtvis inte, det vore precis lika dumt som att fatta beslut baserat på guds existens. Något som görs då och då, med övervägande negativa konsekvenser.

Annonser

5 svar to “Besynnerligt”

  1. oviot Says:

    Okej! Jag förstår logiken i din kultursyn. Låt marknaden avgöra. Så får vi mera Guillou och porr och slipper traggla med med djupa författare såsom Ulf Erikssson. Vi är redan på god väg mot ditt ideal. Här går högern hand i hand med vänstern. ABF-kurserna har blivit till Bingokvällar och poker på nätet för arbetarna. De besuttna har övergett bildning och kultur för golfrundor och aktiespekulationer. Välkommen du sköna nya värld!

  2. Adam K Says:

    Det finns, som sagt, inget som helst sätt att motivera varför andra människor (via kulturstödet) skall betala för dina intressen. Så enkelt är det.
    En fri marknad betyder inte att allt blir mainstream, det finna alltid plats för nischer, om människor är villiga att betala för det.

    Om man ej vill betala kommer det antagligen att skrivas ändå, men som hobby, som sig bör.

  3. Jo-fo Says:

    Och om man irriterar sig på ordet ”hobby” kan man se det som om man har två jobb. Ibland måste man finansiera sig själv, och efter några hårda år av slit, kanske man slagit igenom som en Picasso. Allt kommer inte serverat på silverfat, och det ska det inte göra heller. Vill man ha något måste man ibland kämpa för det, alla hittar inte hundralappar på trottoaren.

  4. Samuel Says:

    Jag förstår att du – och ingen i din närhet – arbetar med kultur.
    En poet är ingen affärsman. En poet är en röst som sätter världen i perspektiv. Det är inte nån som ska sälja sin röst, sälja sitt perspektiv. Då förloras vitsen.

    Det är inte marknadsföring som saknas kulturen. Det är respekt.

    Allt kan inte värderas i pengar eller statistik. Det finns värden som är abstrakta.

  5. Adam K Says:

    ”En poet är ingen affärsman. En poet är en röst som sätter världen i perspektiv. Det är inte nån som ska sälja sin röst, sälja sitt perspektiv. Då förloras vitsen.”

    Då får väl Poeten ha ett riktigt jobb, och ägna sig åt sin poesi på fritiden, ty det finns inget sätt att rättfärdiga varför alla andra skall betala poetens hobby.

    ”Allt kan inte värderas i pengar eller statistik. Det finns värden som är abstrakta.”

    Nej. Ett objektivt värde är mätbart. Om dessa värden är subjektiva handlar det egentligen bara om att tvinga alla att betala för något bara vissa gillar, mot sin vilja. Detta kallas slaveri.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: