Archive for the ‘Moral’ Category

Good riddance?

januari 18, 2011

Jag undrar om inte TV4 ledningen drar en lättnadens suck när deras jämställdhetsombud avgår i protest mot att Canal+ sänder porr. På betalkanaler. Mitt i natten.

Ett jämställdhetsombud som är såpass obstinat kan inte vara lätt att hantera. Själv förstår jag inte ens vad problemet kan tänkas vara…. porr är ju nice ju. Är det dessutom inte väldigt år 2000 att vara pornografimotståndare? Tycker nog att SVT borde börja sända porr ibland… fredagar eller lördagar kanske, då går det fan aldrig ngt att titta på.
Det vore dessutom verklig pub(l)ic service.

Annonser

Jag finner detta lite roande.

juni 24, 2009

nuff said

Skotsk (Skottsk?) poooornografi lag

mars 16, 2009

För den intresserade kan det vara kul att läsa om hur Skottland försöker förbjuda olika former av ”extremporr” genom lagstiftning. Tur för politikerna att man alltid kan försöka slå ned på människors sexuella preferenser om man inte kan komma på något annat att lagstifta om. Det enda riktigt positiva med det här lagföslaget tycks vara det faktum att det är kul att läsa om spektaklet:

The proposal was much as expected; similar to the English version, but slightly more extreme. However, unlike the English version, which avoided the trap of appearing to criminalise pictures of people flogging a dead horse – by criminalising sado-masochism or bestiality or necrophilia – Scottish legislators have walked straight into it, seeking to make it illegal to own pictures of anyone having sex with an animal carcass.

Man får alltså inte inneha bilder av någon som har sex med döda djur. Hur sjukt detta än må vara så kan man inte påstå att någon egentligen blir skadad av detta (förutom kanske skådespelaren?), så det hela är egentligen en godtycklig morallag, staten går in och säger: ”Det här är obcent, så vi förbjuder det.”

I den engelska versionen av lagen, som låt till förlaga för den skotska, finns det dock en underlig formulering:

Excepted are pictures in which those who possess them are also the principal actors in the pictures – a peculiar get-out, which appears to encourage the acting-out of fantasy.

Smaka på den.

Kort och sent om sexleksaker på apoteket mm.

maj 22, 2008

Egentligen borde jag kanske skrivit detta igår, men då skrev jag annat.
För inte mer än två veckor sedan, då jag besökte apoteket, sade jag faktiskt till mitt sällskap att det var underligt att de inte hade sexleksaker på apoteket. När så nyheten att man skall börja ha detta släpps, så kan jag inte göra annat än reagera positivt trots att vissa verkar anse att detta inte är speciellt bra. Visst, gudmundsson har rätt i att monopolet borde avskaffas, men att blanda ihop sexleksaker med följande är väl lite omoget:

”Alla slags perversa böjelser skulle tillfredsställas i dessa ­önskebordeller, som skulle till­handahålla adekvata redskap och skolad personal. Vidare skulle det finnas ambulerande bordeller, som försörjde kroppssjukhus, sinnessjukhus, sinnesslöanstalter, förlamade hemmaliggande åldringar och sjuklingar…” ”Personalen ­skulle kallas erotiska samariter och åtnjuta stor aktning.”

No offense, men vad har detta med sexleksaker att göra?

Varför gillar jag idén?
För det första så tror jag att detta verkar mot en sexualitetskvävande sexualmoral. Sexleksaker och hjälpmedel torde bli mer accepterade, vilket faktiskt endast är av godo. Den enda nackdelen jag kan se är att Apoteket inte verkar erbjuda ett lika stort utbud för båda könen. Vibratorer och dylikt är relativt accepterade, och få tittar snett på kvinnor bara för att de äger sådana. Dock tenderar människor att tycka att män vilka innehar lösvaginor och/eller sexdockor (eller varför inte uppblåsbara får) är en aning sjuka. Detta är det intryck jag fått.
Men det är ändå en positiv utveckling.

För övrigt såg jag de sista 15minuterna av 3:ans ‘Outsiders’ i måndags (i väntan på CSI), där man fick se två halvsyskon (jag antar att de delade en förälder) vilka hade ett föhållande de fått lägga på is på grund av statens syn på det hela. Vilket endast är absurt, då staten fan inte skall lägga sig i vad två vuxna människor gör, och vilka är vi att bestämma att människor som älskar varandra inte skall få vara tillsammans?
Men tänk på missbildningar kanske vissa säger. Men om man gör detta skulle inte färgblinda, döva, dvärgar, människor med sinnessjukdom i familjen, eller personer med downs syndrom få skaffa barn heller (och för övrigt var kvinnan steriliserad). Så sådana lagar är endast moraliskt grundade.

Religion och moral

september 2, 2007

Jag hade nog förväntat mig att vårt samhälle skulle bli allt mer nihilistiskt med tiden, att vi skulle acceptera att moral och etik i första hand är konstruerat av människan, att en högre sanning inte finns. Men tittar man på en godtycklig kvällstidningssida där människor får rösta vad de tror på så inser man att vårt samhälle inte är så sekulärt som man trodde.
Att vi, trots en hög utbildningsnivå, hänfaller till dyrkande av allehanda vidskepelser är beklämmande, men kan mycket väl belysa ett problem med det mänskliga psyket: Man klarar inte av existensen utan något övernaturligt som kan, i teorin, bekräfta våra goda handlingar eller bestraffa de onda. Vår eget moraliska begrepp räcker alltså inte till för att motivera ett leverne som följer de levnadsregler vi bestämt för att kunna leva i ett civiliserat samhälle.

I Religionen inom det blotta förnuftets gränser skriver Kant om detta:

Föreställer man sig en människa, som vördar den moraliska lagen och -något som hon svårligen kan undgå- tänker på, hurudan den värld skulle vara, som skulle ledas av det praktiska förnuftet och som hon skulle skapa sig, om det stode i hennes makt, och detta på så sätt, att hon insatte sig själv som ett led däri, så skulle hon icke endast välja den sådan, som den moraliska idén om ett högsta gott erfodrade, om valet stode henne fritt, utan hon skulle även vilja, att en värld över huvud taget existerade, emedan den moraliska lagen vill, att det högsta goda, som är oss möjligt, skall förverkligas, även om människan själv genom denna idé riskerar att gå miste om mycken lycksalighet för sin egen person, emedan det är möjligt, att denna icke motsvarar de fodringar, som förnuftet uppställer som betingelser. Alltså skulle hon tvingas av förnuftet att alldeles opartiskt, alldeles som om det vore ett verk av en annan dock på samma gång erkänna det såsom sitt, varigenom människan visar, att det hos henne finns ett av moralen framkallat behov att till sina plikter tänka sig ett slutmål till följd av dem.
Moral för alltså oundgängligen till religion och vidgar sig därigenom till idén om en maktägande moralisk lagstiftare utanför människan, i vars vilja det slutmål ligger, som tillika kan och bör vara människans slutmål.

(min fetstil, även om man bör läsa hela stycket, inte endast det fetstilta, markerade jag slutklämmen…..)

Man kan sedan notera hur vår nyfunna moralpanik faktiskt går hand i hand med ökad religiositet och vidskeplighet i alla dess former.