Moralen och lagen.

Den här artikeln hos SVD finner jag riktigt intressant då den visar på ett problem med vår sexuallagstiftning.
Vi har två människor som är kära och inleder en relation.
Ingen av dem ångrar sig i efterhand.
Detta måste tyda på att pojken, som mycket troligen var könsmogen då relationen inleddes (”Kvinnan har hela tiden erkänt det faktiska omständigheterna, men säger sig inte ha vetat att pojken var minderårig.”), inte ångrar sitt beslut och således måste ansetts ha tagit ett genomtänkt frivilligt beslut.

Ändå anser sig samhället ha rätten att sätta sig över dess människors kärlek och helt sonika kasta en av dem i fängelse för att det anses moraliskt förkastligt. Missförstå mig inte, jag vill inte legalisera sexuella övergrepp på barn, jag menar att om två könsmogna människor känner för och helt frivilligt vill ha sex med varandra bör de faktiskt få göra det oavsett ålder.

Detta handlade om två förälskade människor, har vi verkligen rätt att fördöma dem för det? Lika lite som vi har rätt att fördöma homosexualitet skulle jag vilja påstå. Frågan är svår men intressant.